Den här tavlan har jag skrapat fram med nål medan jag läste Beowulf. Roligare kan en ha men som botemedel mot rastlöshet fungerade det bra tidskrävande.
Jag har målat av en bild tagen av det huset i Kopparbo som jag växte upp i. Sen har jag lagt till lite fantasi och vänt på det så att det ser ut som ett landskap någon håller på och gräver upp.
Titeln säger allt. Den här handlar om det patriarkala samhällets förtryck av kvinnan. Det är viktigt att använda uttrycksmedel till att motarbeta orättvisor.
Tavlan är målad och tryckt. En kombination av två olika tekniker. Den symboliserar ett möte på en strand i månskenet. En figur möter två figurer som låter den första figuren kyssa deras handdocka.
Inspirerad av olika historier kring Möllevångens från gräs till stadsdel.
Målad i ett garage, vilket är det tråkigaste stället att vara på när en målar men mitt första "offentliga uppdrag" mot betalning.
SÅLD
I started out with abstract painting because I wanted to show how it felt inside the stormy and emotional me. When I got differentiated and less egocentric I got tired of the abstract and subjective interpretations and realised I want to tell people how it feels inside me and what and how I think about life, from my point of view, and how it feels! I make paintings that are political and autobiographical. Therefore I am working with a queer aspect on life and masculinity. I do all kinds of art with all kinds of techniques anywhere.
Från början var det abstrakt. Hur känns det att titta och känna på allt? Det tog form. Blev figurativt. Det såg ut att titta in och känna på allt. Nu ser det helt enkelt in att titta ut och känna på allt och det är därför jag fortsätter måla. Självutlämnade utveckling är den nya glädjen!