måndag 30 maj 2011
söndag 6 mars 2011
måndag 29 november 2010
onsdag 22 september 2010
Genusanteckningar, föreläsning 1
FEMINISTISK TEORIBILDNING
Introduktion till feministisk teoribildning
Tollin & Törnqvist, Feministisk teori i rörliga bilder.
Liberalfeminism "Rätten till sitt eget liv."
Radikalfeminism "Rätten till sin egen kropp."
Queerfeminism "Rätten till ditt eget jag."
Cyberfeminism "Rätten till din egen vision/dröm."
Feministisk teoribildning är olika förklaringar på kvinnors underordnade ställning i samhället.
LIBERALFEMINISM "Rätten till sitt eget liv"
Centrala teoretiker: Mary Wallstonecraft, Harriet Taylor Mill, John Stuart Mill
Utgångspunkt:
- Kvinnor ska samma grundläggande demokratiska friheter och rättigheter som män. Kvinnor ska inte behöva bevisa att de är både kvinna och människa. Det är inte olikheten av patriarkatet utan den olika behandlingen som skapar skillnaden. Anledningen till kvinnans underordning är enligt denna ideologi främst att hon inte fått tillgång till det offentliga rummet i samma utsträckning som män.
Argument:
- Resursargument, fördubbla urvalet intelektuella.
- Rättviseargument, att finnas representerade, behandlas lika.
- Intresseargument, av könskvotering och att få ta lika ansvar.
Rösträtt som en del av kvinnans frigörelse.
Hur?
- Vill utvidga kategorin människor till att omfatta såväl kvinnor som män (dvs.avskaffa mannen som norm)
- man - människa, history - his-story
- kämpat för kvinnors lika rätt till utbildning, rösträtt, lagliga rättigheter
Varför?
- Kvinnor har genom uppfostran passiviserats och berövats självständighet och handlingskraft
- Könens olikhet är inte orsak utan verkan
RADIKALFEMINISM
Centrala teoretiker: Cathrine A MacKinnon, Kate Millet, Adrienne Rich, Andrea Dworkin.
Argument:
- Förespråkar en frigörelse som tar avstamp i kvinnors vilkor och intressen. Kritiserar liberalfeministerna.
Centrala utgångspunkter:
- Utöver en heterosexuell norm utgör också förekomsten av sexualiserat våld en central del i kvinnoförtrycket.
- Patriarkat - d.v.s. strukturell underordning av kvinnor. Patriarkatet, som också ibland omnämns "könsmaktsordningen" ses som den mest grundläggande strukturen i samhället och spänner över ålder-, klass- och etnicitetsgränser.
"Det är inte så vi räknar framsteg. Vi räknar antalet våldtäkter. Vi räknar antalet kvinnor som misshandlas." (Dworkin, 1997:106)
Filmexempel: "Thelma & Louise"
Hur?
- Gemensamma kvinnliga erfarenheter kan användas som kollektivt motstånd.
- Förtryckets kärna, dvs. mäns dominans av och sexualiserande våld mot kvinnor måste hanteras.
- Medvetenhöjande samtal
- Separatism, att tala med makten innebär alltid att tala med makten på deras vilkor.
Varför?
- Kvinnor underkastar sig "den manliga blicken".
- Osynliga som människor i offentliga sammanhang men synliga som sexobjekt.
POSTKOLONIAL FEMINISM
Centrala teoretiker: bell hooks, Hazel Carby, Chandra Talpade Mohanty, Gayatri Chakravorty Spivak
Utgångspunkter:
- Det finns inget enhetligt kvinnligt subjekt, bakom "vi-et" döljer sig en vit medelklasskvinna.
- Kön samverkar med ras/etnicitet och klass och sexualitet.
- Olika exkluderingsmekanismer. Hierarkin vit man, vit kvinna, svart man, svart kvinna.
Postkolonial feminism frågar sig "Vem är "den andra kvinnan"?
Film: Purpurfärgen.
Hur?
- underordnade måste skriva sina egna berättelser, dvs tala i eget namn.
- "tala med" istället för att "tala för" kvinnor som lever under andra förutsättningar än vi själva.
- ifrågasätta "vitheten" som norm.
Varför?
För att förstå kvinnors komplexa utsatthet och dubbla förtryck.
QUEERFEMINISM
Centrala teoretiker: Judith Butler
Utgångspunkter:
- Kritiserar föreställningarna om stabila kön.
- Kön är lika konstruerat som genus, ingen "doer behind the deed".
- Kön/genus skapas genom imitation
- Kön/genus och sexualitet hänger ihop.
- Tar inte könskategorin för given.
- Performativ akt, heterosexuell matris >>> kvinnlig kropp >>> kvinnligt beteende >>> ett begär
- Avvikare bekräftar normaliteten och de utestängs
Ett bra filmexempel är Mitt liv i rosa.
Hur?
- Ett kritiskt feministiskt perspektiv bör dekonstruera och problematisera den heterosexuella matrisen.
- Härma genusnormen på felaktiga sätt.
Varför?
- Det är inte enbart kvinnor som är förtryckta, utan alla som överskrider de strikta reglerna för könets utformning.
- Hindra att nya exkluderande uttryck i kategorierna kvinna respektive man låses fast.
CYBERFEMINISM
Centrala teoretiker: Donna Haraway
Centrala utgångspunkter:
- utveckla nya perspektiv och ta fantasifulla visioner på allvar
- dominansens informationsteknik
- Cyborgmanifestet
- Vetenskap: situerad kunskap vs guda-blicken
Maskin kontra människa, vi och dom tänket. Det finns inga motsattspar
Science fiction.
Nya gemenskaper för världens överlevnad.
Tank Girl är ett bra filmexempel.
Hur?
- Överskridande allianser
- Hållbara gemenskaper
Varför?
- Öppna dörrar till andra världar.
- Skapa en inkluderande feministisk rörelse.
fredag 2 juli 2010
Queer konstutställning
Många människor kom för att titta på denna samlingsutställning.
Utställda konstnärer:
Hanna Gustavsson
Bofink
Beyond Axelsson
Sara Granér
Karin Kakan Hermansson
DJ Dallas
Balla Batsraden
Maria Gustavsson
Karolina Bång
Marika Hillblom
Lovisa Svensson
Tiina Nilsson
Maja Qvarnström
Squeer
Pia Johansson Goldman
Isabel Alves
Maja Michaelsdotter Eriksson
Leo & Lasse
Gabriel Flores Jair
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)